Via Det Ljuva Livet hittar jag en fantastisk intervju med Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesman.

Hur definierar du ”svensk arbetskraft”.

Nej, det vill jag inte göra.

Hela intervjun är fylld med härliga guldkorn. Fett med high-fives till de dryga 2 procenten som vill rösta på sverigedemokraterna.

Länk: ”Jag ger mig inte in på det primära målet”

Imorse installerade jag den fräsha desktop-applicationen EarthDesk på min jobbdator. EarthDesk visar en överblickskarta över jorden som uppdateras live (varje minut) på ditt skrivbord. Man kan se hur molnen förflyttar sig, hur gränsen mellan dag och natt rör på sig och så vidare.

Ganska tufft helt enkelt.

Men också ganska ångestframkallande.

Man ser liksom natten närma sig med sin vassa kant. Man vet att den kommer att nå en.

Det är som en visualisering av att tiden är ostoppbar.

Jag tittar ut genom fönstret och känner mig säker för det fortfarande är ljust. Sen ser jag på skrivbordet hur den mörka kalla kanten närmar sig Holland med stormsteg. Det kommer bli mörkt vad jag än gör. Det är redan natt i Indien. Det finns inget jag kan göra.

Maktlöst kan jag bara titta på hur natten sveper in över europa. Och imorgon kommer det vara samma sak, en ständig påminnelse om hur tiden flyger fram.

Existentialistiskt ångest i form av en skrivbords-applikation.

Trodde det skulle bli svårt att toppa gårdagens tropiska-biodome, men frågan är om inte The Holy Land Experience i Orlando iallafall är nära.

Vist, den ligger inte i en biodome men vi snackar ett äventyrsland som tar dig tillbaka 2000 år i tiden till jesus-tid. Som Disneyland fast istället för den dagliga Musse Pigg-paraden har de en daglig korsfästelse av Jesus.

Det finns ett miniatyr Jerusalem, en avbildning av grottan där Jesus begravdes, shopping och massa trevliga matställen. Gratis parkering har de också!

Det låter väl som något om inte annat!

Länk: The Holy Land Experience.com/index.html

Wow. Wow. Wow. Jag är helt jävla amazed över Tropical Island biodome-grejen i Tyskland. Fatta, ett hel jävla semester-paradis intryckt i en gammal zeppelinare-hangar i östtyskland.

Just nu är det 26° i luften, mellan 28°-31° grader i vattnet och en luftfuktighet på 40-60% där inne.

Och de har en regnskog, feta stränder, vattenrutschbanor, ballongfärder över hela stället, shoppinggata, ett gäng restauranger och barer med mera.

Och det bästa över allt, man kan sova över där inne. I tält på stranden. Och det är inte ens tokdyrt.

Jag vill åka dit. Nu, nu, nu!

Länk: Tropical islands

Nu är ju band/märken/produkter/whatever tillgängliga på facebook - och istället för att bli “friend” med dom grejerna man gillar så kan man bli ett “fan”.

Jag är väl för fan inte 12 år längre. Jag är inte ett fan av nått, hur mycket jag än gillar det. Fans har posters på väggarna och drömmer om att ligga med New Kids-Donnie.

Alla som hellre skulle vilja vara en tjock ungersk man som ligger och ser skön ut i ett badkar just nu än att göra whatever ni gör en måndagsmorgon som denna räcker upp en hand.

Vi måste bränna DVD på jobbet. Och det blir kalabalik. OMG. OMG. “Hur funkar den här då” säger creative directorn och vrider på den externa DVD-brännaren han köpte på lunchen (varför den interna brännaren i hans laptop inte dög vet jag inte).

Folk skrubbar sig i huvudet och muttrar. Någon googlar på internet. “Bränna DVD, bränna DVD hur funkar det”.

Jag sitter med mina hörlurar och försöker stänga ute så mycket av ljudet som möjligt. Vill inte engagera mig.

Känns som när man besöker mammas jobb och alla vill fråga hur den därra dattan funkar. “Vadå, är inte monitor och datta samma sak?”-style.

Förstår inte riktigt hur jag gick från att jobba på visionära digitala reklambyråer till Dator-mongon United.

Damp-barn. Det blev det om man la ihop damp (fukt, fuktskada, blött) med barn (lada, skjul) och säger det på svenska.

Rätt svar kom från:

Felhörning

Hurra Hurra Hurra!

Den som gissar rätt får en kram och sitt namn (eller valfritt budskap) skrivet i ett 20 punkters stort typsnitt i nästa blogg-inlägg.

Tips: Tänk engelska.

En sak som irriterar mig är när människor ska försöka vara roliga med diverse “underfundiga” iakttagelser (oftast saker de läst på internet eller hört av någon annan). En av dessa “roliga” iakttagelser jag hatar mest är:

Varför hade kamikaze-piloter hjälm på sig?

Är folk helt jävla dumma i huvudet eller. Det är väl helt uppenbart varför kamikaze-piloter hade hjälm. Det var ju inte direkt så att bara för att de var självmordspiloter att de åkte runt helt på måfå och bara flög in första bästa sak de hittade.

Det var ju lika jävla viktig för en kamikaze-pilot att komma fram till sitt mål oskadd och i sina sinnens fulla bruk som en vanlig stridspilot.

Tror verkligen folk som säger detta för att vara roliga att stridspiloter framförallt har hjälm på sig för att skydda sig när man skulle krascha in i något? Som om en hjälm skulle hjälpa mycket när ens plan drar i marken.

Stridspiloter har ju framförallt hjälm på sig för man inte ska skada huvudet om flygplanet kränger eller blir på skjuten. Det är ganska jobbigt att hitta sitt mål när man har ögonen fyllda med blod från ett skrapsår i huvudet.

Så när folk på fyllan och villan försöker locka till sig skratt genom att säga “varför hade kamikaze-piloter hjälm” brukar jag helt enkelt svara på det enda sättet de förstår,

med en rak höger mellan ögonen.

Sedan brukar jag säga “Försök göra en självmordsattack på bartendern nu så får vi ser hur det går”.