Jag har väldiga problem att dricka alkohol ensam. Jag försökt flera gånger att dricka en öl till maten eller tv i min ensamhet men jag pallar aldrig. Känns på något sätt så destruktivt.

Min flatmate och hennes kille var just här och vi drack lite vin, fast sedan så drog de hem till honom.

Och nu sitter jag här ensam vid min laptop med ett halvt glas vin framför mig.

Och jag försöker dricka det.

Men det är fan svårt.

Undra om man kan få hjälp med sådant här.

Kollade igenom “Generation Kill” i helgen (Nej, mamma, jag satt inte bara inne framför datorn, jag träffade kompisar också. Lite) och jag gillade det. Stabil och trevlig underhållning.

Som vanligt när det handlar om militären så används, som sig bör i dessa sammanhang, ordet “kommunist” som en vanlig förolämplig (Shut the fuck up, communist hippie).

Fast om man tänker på det är nog militären, iallafall på pluton-basis, en av de mest välfungerande kommunistiska micro-samhällen som någonsin funnits. Där det hela tiden handlar om att sätta kollektivet före individen, där gruppens välbefinnande är viktigare än det personliga välmåendet. Att göra andra tjänster, inte för egen vinning utan för att det ska bli bättre för alla. Och att ta andras tjänster, inte säga nej för att slippa vara skyldiga någonting.

“Nej, men ta min rast du. Det är ju viktigare att du får vila, jag sov lite under transporten.”

“Ingen fara, jag och min grupp tar den där vaktpatrullen istället. Hälften av dina killar är ju magsjuka.”

“Jag hjälper dig med den här grejen så vi båda härifrån snabbare”.

Helt up the alley av den gamla “Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” devisen.

“Kämpa osjälviskt för att hjälpa era kamrater bland bönderna och arbetarna” skulle kunnas skrivas under vapenskölden på samtliga av arméns kompanier.

Planekonomi kör det ju på också, “Här har ni er mat-och-ammunition för den kommande månaden” liksom.

Undrar om de har tänkte på det här. Dom i militären.

Jag använde just ett foto på Blondinbella för en mock-up till en idé.

Om kunden inte köper det här så är det något allvarligt fel på världen.

Tror jag.

Varför engagera sig i att skriva lustiga facebook-statusar när de bästa redan finns att hitta i titeln till tre deckare-serien.

6 down, 37 to go.

Jag var först in på kontoret i morse. Och på mitt skrivbord låg en lyckokaka mystiskt placerad. Jag öppnande försiktigt paket, bröt av kakan och tog med darrande händer ut den lilla lappen. Först förstod jag ingenting.

Jag hade tagit ut den med fel sida upp och allt var bara på franska och holländska.

Sedan vände jag på lappen och hittade den engelska översättningen.

“An event will change your life this week” stod det.

“Jäklar vilken start på veckan” tänkte jag.

Något stor kommer hända. Vilken grej. Och jag är redo.

“Bring the change on motherfucker” skrek jag högt över det tomma kontoret och tittade upp mot himlen med en knyten näve i luften.

Sedan tänkte jag. Det kanske var det som var förändringen.

Jag har blivit så galen att jag ropar högt för mig själv till inbillade gudar när jag är ensam på kontoret.

Rune Andréasson föddes 1925 i Lindome och dog i december 1999. Han var gift med Majvor Lundström, hade fyra barn och skapade Sveriges kanske mest kända serie: Bamse - Världens starkaste björn.

Allt detta är vida känt.

Något som dock är höjt i dunkel är varför han klädde de tre huvudkaraktärer i sin serie i kläder som annars enbart syns på manliga strippor.

1. Hängselbyxan

2. Naken förutom en fluga

3. Endast en ljus hatt med ett rött brätte

En post-mortal uncensored directors cut-version av “Bamse och draken” kanske skulle vara ganska intressant ändå.

Igår när jag cyklade hem från en jazzkonsert (hej vuxenliv!) så trampade jag in i en bil. Föraren hoppade ut och vi hade en av de kanske mest givande diskussionerna jag haft i mitt liv.

-Va fan håller du på med, du kan ju inte cykla mot rött.
-Va fan håller du på med, du kan ju inte svänga om du inte blinkar.
-Ja, men du cyklade ju mot rött.
-Ja, men du blinkade ju inte.
-Spelar väl ingen roll om jag inte blinkar när du cyklar mot rött.
-Spelar väl ingen roll om jag cyklar mot rött när jag först kollade bakom mig och såg att du inte blinkade.
-Men åh, du cyklade ju mot rött.
-Men ja, men du blinkade inte.
(osv i ungefär 10 minuter)
-Är du skadad föresten?
-Nej, är det någon skada på bilen.
-Nä.
-Hm.
-Ok, då åker väl jag då. Trevlig kväll.
-Trevlig kväll.

Jag pratar med min ex-flickvän i telefon för första gången sedan vi gjorde slut igår. Samtalet lider mot sitt slut.

-Hejdå, säger hon från andra sidan luren.
-Ja hejdå, puss puss.
-..
-Oj, det där kom ut på ren reflex. Så kan jag ju inte säga.
-Nä
-Knasigt.
-..
-..
-Ok, hejdå då.
-Hej då.

Det är svårt sådant här.

Som verkande inom medieindustrin håller jag ju alltid ett öga ute för saker som kan inspirera. Vackra, spännande och intressanta lösningar som kan sporra idéer eller och hjälpa mig nå ny kreativa höjder.

Därför blir jag alltid lite glad när jag hittar saker som omslaget till skvallerjournalisten Daniel Nyhléns bok “Det svarta spelet”.

Här snackar vi grym design.

Mästerlig typografisk-lösning med contempary fucking utstampade skrivmaskin fonts och den spännande blandning mellan versaler och gemener. Lägg märket till det smarta inverteringen av texten på “Det”. God is in the fucking details liksom.

Och sedan färgerna. Jag vet knappt vart jag ska börja, så bra är det. Se bra hur det röda på den övre delen nästan plockas upp i färgen på författarnamnet, men bara nästan. Så ska en slipsten dras. Och sedan spermafläcken i toppen. Skönt. Bra. Smart.

Och så har vi fotot med personerna i motljus. Herrejävlar. Allt ser tufft och snyggt ut när man bara ser silhuetter Det vet alla. Det bara skriker “spänning” och “page turner” så högt att det nästan börjar blöda ur öronen.

Sedan underrubriken “Spelet kring Stureplan - vem kan man lita på”. På spermafläcken. I vitt. Vilken effekt.

Och ja, vem kan man egentligen lite på. Jag vet nån man kan lite på, designer till det här bokomslaget. Han är kungen. Herren på grafisk formgivnings-täppan.

Det här blev ganska mycket text när jag egentligen bara hade en sak att säga: Fucking brilliant.

Ha ha, Official Meeting Facilities Guide. Men LOL liksom.