http://www.thingsididlastnight.com/

Imorgon börjar november och med den National Novel Writing Month. Och i år sållar Mitt eget jävla Narnia-Tobias sig till de stolta deltagarna (så jäkla stolt att han till och med slängt upp en NaNoWriMo-badge här till vänster höger i sidebaren).

Här jävlar ska det skrivas bok.

Cirka 1700 ord om dagen ska jag klämma ur mig och när månaden är över kommer jag sitta där med helt fantastiskt bok. Eller ja, en jävla massa text iallafall.

Det kommer bli en spännande historia med sjukt många stavfel, grammatiska lustigheter, dåliga skämt och små små stunder av genialitet. Precis som den här bloggen alltså.

Vet inte om Mitt eget jävla Narnia kommer blir lidande eller inte, vi får väl se. Kanske tömmer jag alla mina kreativa krafter på bokskrivandet eller så blir jag sjuk skrivpepp av att hålla på.

Men önska mig lycka till och lova dyrt och heligt att köpa boken när den kommer ut.

Jag söker pass på ambassaden i Haag. Den buttre ambassadtjänstemannen bakom det skottsäkra glaset kontrollerar mina uppgifter,

-Förnamn Tobias?
-Jepp
-Efternamn Boström?
-Stämmer det med.
-Svensk medborgare?
-Ja.
-Född i Lidingö?

Och jag får en okontrollerbar lust att svara “PÅ Lidingö, människa. Vi är väl för fan inga sorkar som bor under jorden heller”.

Men så tänker jag att han säkert inte läst så mycket Jonas Gardell.

Och att det faktiskt vore synd att slösa på ett så fint skämt.

Jag har en ide för en klocka. En klocka med ditritade ögon och med visarna som mun. Och den ska heta Anna.

För då, varje gång klockan är 10 i två (eller 10 över 10 för den delen också) och visarna formar ett leende kan man säga “Anna log”. Ha ha, fattar ni…Anna-log. En anna-log klocka. Hahahaha.

*skrattar så jag får kramp och mjölken jag just drack kommer ut genom näsan*

Hade lågstadielärare är jävla känn för framtiden och sa “prata med små bokstäver” för de visste att i framtiden skulle caps vara synonymt med att skrika eller satte de standarden med uttrycket så att när folk som fick höra det växte upp själva skapade sambandet mellan stora bokstäver och att prata lite för högt?

Och säger lågstadielärare idag “Du måste inte använda caps när du pratar”?

Omdöme: Nä, det här var ju inte så jävla lattjo alls.

Betyg: En överkryssad emo-frisyr och ett sjunket Vasa-skepp.

Det är en riktig page turner. Kan knappt vänta på att få reda på hur den slutar.

Antingen har jag lagt dom på en jättesmart ställe som inte är deras vanliga hylla i garderoben eller så har någon brutit sig in i mitt rum och snott dom.

Hmm.

Som alla vet är det ett tydligt tecken på att man börjar bli gammal när man gör det till en vana klaga på saker som förändras. Allt nytt ser man på med avsmak och “det var ju bättre förr” går från att vara en klyscha till att vara ett state of mind.

Det brukade handla om saker som: Att man måste stoppa mynt i kundvagnarna på ICA, att folk inte lyfter på hatten när de hälsar, invandrare som börjar köra taxi och att de sjunger på engelska i Melodifestivalen.

Nu, i denna digitala tidsålder, tror jag det istället handlar om när saker förändras på internet. Jag har de senaste veckorna klagat på:
-Redesignen av Facebook.
-Redesignen av Flickr.
-Redesignen av Gmail.

Ålderdomshemmet nästa alltså. Så länge jag får en egen rullator är jag nöjd.

Vissa dagar känns det som det som det är extra viktigt att ha det här citatet nära till hands.

In most cases, the only difference between depression and disappointment is your level of commitment.

Idag är nog en sådan dag.