Eftersom den här bloggen kanske inte är så rolig längre så tänkte jag bjussa på något lite obehagligt istället.

När jag tidigare i somras var hemma i Sverige och rensade ut min mammas källare hittade jag följande tuggummipaket som jag fick av kompis som varit nere i forna Jugoslavien för en herrans massa år sedan.

Och det var ju gulligt kan man tänka, en snäll lite propagandagrej riktad mot barn för att få de positivt inställda till Nato-trupperna i Kosovo. Man får ju till och med en sticker med. Snällt och hyggligt.

Fast den känslan fastnar ganska snabbt i maggropen när man öppnar paketet och vecklar ut klistermärket.

Vilket föreställer döda serber.

Och det hela känns elak och vidrigt, men samtidigt fascinerande. Att försöka tänka sig in i hjärnan på den som kom på den idén. Och sedan sett till att massproducera skiten och få det ut i butikerna. Någonstans måste ju någon pitchat in idén om “tuggummin med döda människor-stickers riktade till kids” och fått ett klartecken och finansiering på det. Vilket känns helt människovidrigt och galet.

Det nästan värsta av allt är att klistermärkena är collectible.

Uppe i hörnet står bildens nummer. Och på baksidan vilken serie den tillhör.